Ikväll när jag gick ut från Maxi mötte jag ett par. Han var klädd i jeans, jeansskjorta med fransar, var lite långhårig och mustasch. Gissar att han var i 40 års åldern. Bredvid honom går hans tjej, fru eller vad det var. Hon var nog något äldre, rosa handväska, långt ljust hår i Pippi frisyr, kläder som vilken 14 åring tjej som helst hade satt på sig.. Tänkte verkligen att det finns någon för alla människor! Och framför allt alla typer av människor.
Det var inget sådant par man hittar i modetidningarna eller ens i magasin för medelsålderskvinnor. Men de hade hittat varandra och tyckte om varandra precis som de var. Nu låter det säkert att jag har fördomar mot de som inte är "vackra" av naturen, att jag inte i min vildaste fantasi kan tänka att inte de människorna kan hitta någon. Nej, så är det inte riktigt. Men visst. Och åter nej, anser inte mig själv skitsnygg heller.
Men motsatsen ser man varje dag, men en sak tycker jag är märklig. Aldrig att man ser en skit-snygg kille med en tjej som ser ut som något katten släpat in, eller tvärt om. En hel läcker tjej med en kille som ser ut som Steve Urkel i den där serien.. Vad är det då de riktigt snygga tittar efter?? Letar de endast efter en partner i sin egen division? Om frågan om man tittar på insidan eller utsidan när man letar en partner kommer.. Vad svarar ni då??
Som när man får frågan om storleken har betydelse? :) OH NEJ svarar man såklart om ens partner frågar.. Men handen på hjärtat tjejer, ni vet nog svaret :) Klart man tittar på utsidan i första hand. Är inte ens parter det minsta attraktiv i mina ögon kan iallafall inte jag bygga ett förhållande. Och självklart är insidan också viktig. Men det är inte det som får hjärtat att slå i början. Och en fundering nu när jag ändå är inne och snuddar på sådana där ämne.. Åldern.. Nu är ju jag 34 år fyllda och har en jättefin sambo (så om du läser detta får du ta detta med en nypa salt hehe) Jo, när jag är typ 60. Ska jag då tycka att 60 åringar är attraktiva??? Hujeda mig säger jag... :S Eller ännu äldre sen på hemmet. "Åh , namn. Du är så läcker att jag måste byta blöja" HAHAHA. Nja, den som lever får se helt enkel.
Imorgon är det 11 år sedan två plan flög rakt in i World Trade Center. Ett plan kraschade i Pentagon och ännu ett på en åker i Pennsylvania.
Det är en sån sak som man minns vad man gjorde där och då när man fick reda på nyheten. Vad gjorde ni? Jag satt i Olofström där jag gick en KY utbildning. I salen fanns datorer som jag slösurfade på och gick in på Aftonbladet. Där var det. Precis hade ett plan kraschat.
Dagen var slut och jag åkte hem och slog på CNN. Då rasade det andra tornet. De var en märklig känsla att se att där och då dog så många människor och de i studion visste inte ens vad de hette i det ögonblicket.
Efterföljande filmer, dokumentärer och skriverier har jag läst ganska mycket om. Det finns lite olika dokumentärer och spåret om en konspiration gillar jag. Eller gillar och gillar. Jag får förutsätta att det som har kommit fram i dessa filmer inte är taget utan grund och att det då pekar på att USA hade ett finger med i spelet låter då inte helt osannolikt. Klart att en sådan dokumentär vinklar det MEN det finns många omständigheter som är så konstiga. Allt från familjen Bushs oljeaffärer till sponsringen av Al Qaida till hur tornen rasade och...ja listan kan göras lång. Men klart att USAs regering har lagt det locket på för 11 år sedan och svetsat fast det.
Hela sanningen kommer aldrig att komma fram. Hemskt att så många oskyldiga liv fick avslutas och så många familjer splittrades. Imorgon tänker iallafall jag lite extra på de hjältar som offrade sig för andras skull.
//ta hand om varandra
