söndag 16 december 2012

Svenskar

Ja snart är det jul också! Det verkar bli en i år också. Och vad snö det har kommit! En riktig vinter. Härligt bara det inte slaskar som det har gjort idag.

Kom nu på hur svensk jag var då.. Vad ska man annars prata om förutom vädret? Hade varit konstigt att bo i något ökenland och diskuterat vädret såsom vi svenska gör. "Det ser ut att blir soligt och fint ut idag".. "Ja, och varmt som vanligt" Sen hade diskussionen varit död. Här i Sverige kan vi klaga både på varmt, kallt, blött, torrt och alla möjliga saker. Och konsigt är det att vi aldrig är nöjda heller. FÖR varmt, FÖR kallt, FÖR regnigt.. inte ofta det är helt bra!

Det tycker jag många är så tråkiga med. Att hitta fel i det mesta och inte möjligheterna! Och nu menar jag inte bara vädret. Det behöver inte vara som det alltid har varit eller att bara leta fel. För letar man fel så hittar man dom det lovar jag! Är ju inte alltid själv den mest positiva människan det vet jag  men jag försöker faktiskt vara det. Att se möjligheterna istället för felen. Det blir lite lättare att leva då och jag kan tänka att man har lite roligare på vägen också. För vi ska ju alla samma väg vandra.

Ja det var lite djupare saker. Nu till annat. På tisdag ska Max vara med på uppvisning i kyrkan på ett julspel. Han var med förra året också och han tyckte det var kul så det blev i år också. Han har lärt sig sin replik så det ska säkert gå jättebra! Syster med familj och Mormor och Bengt kommer också så det ska bli roligt.

Var på stan en runda idag jag och Max. Var på TeaPot och fikade. Jag åt scones och Max tog pannkakor. Vi drack polkagris/jordgubbs te och till efterätt så delade vi på en polkagriskladdkaka. Vi gick mätta därifrån jag lovar! Någon julklapp blev med inhandlad och hoppas att det blir bra.

Läser och blir så bestört av det som hänt i USA med skolbarnen. Det finns inte ord hur hemskt det är. Att man bara kan gå in och titta dessa skräckslagna små barn i ögonen och sen skjuta ner dom med flera skott. De gick dit på morgonen som vanligt och 1 timme senare var de döda.. Det är obeskrivligt att ens tänka sig in i situationen som förälder och inte veta om ens barn lever eller inte. Och sen få beskedet... Jag har iallafall kramat mitt barn lite extra och jag är så tacksam för varje sekund som  jag får vara med honom. Han är mitt allt!!

//Ta hand om varandra